Exil slut - En värdig sorti

Alla vet vi, genom amatörpsykologer, dramaserier eller kanske rentav genom det kollektiva medvetandet, att det är viktigt med avslut.

Denna blogg har inte kunnat göra en snygg sorti på grund av att jag och min kollega Erik N hade med oss det kanske enda riktiga "knäcket" när vi lämnade Dalarna för nästan en månad sedan. Exilen var på så sätt inte slut.

Det är histotien om tre doktorer, inte läkare utan transportdoktorer utbildade på KTH, som har kommit på ett ypperligt sätt att tjäna pengar på. De driver beställningscentraler för färdtjänst och sjukresor. De gör ett dåligt jobb. De skinnar taxibolagen och samhället.

De stämmer kommuner, landsting & myndigheter för olagliga upphandlingar om de inte får vara med. De tar pengarna och flyttar dem till bermuda och plockar ut dem obeskattade.

Vi knåpade, eller skruvade som de sägar på min praktikplats, klart storyn i Eriks etta i Vällingby.

Med dessa ljuvliga bilder från artikelserien på tre uppslag och en helsida under fyra dagar lämnar jag er.

Någon på redigeringen ...

... tycker att jag borde heta som en 89-årig tant.

Exil: Dag ?? - En enkel till STHLM tack

Storbrand i falun

Uppdatering 2/8 14.23
Igår brann det alltså rätt rejält i Falun. Egnellska huset anno 1903 totalförstördes , två lägenheter likaså, samt en hel rad företagare fick se sina livsverk antingen brinna eller vattenskadas ordentligt. Sorgligt. Ingen skadades allvarligt. Skönt.

För Erik och Erik betydde detta hårt fältarbete i giftig rök. Även om detta med den giftiga röken verkade smått överdrivet.
- Det är inte värre än att röka en Marlboro light, sade Erik N.

Smått kaos rådde på redaktionen och vi fick se oss rejält utskåpade på webben av den mer resursstarka konkurrenten.
- Hej. Är du ensam eller, sade fyra tjejer från Dalarnas Tidningar i kör med sina pigga röster nere i brandområdet.
- Eh... ja, men jag är jävligt snabb, sade jag.

Jag fick dock tillfälle att ringa in telegram "on location" vilket var skoj. Det är alltid kul att domdera i handsfree.

Efter ett par timmar kom Erik N och hjälpte till. Vi jobbar bra tillsammans.
Klockan 17.32 satte jag mig utmattat på tåget till Stockholm så jag har inte sett dagens tidning men det blev ett helt gäng bra artiklar.

Det är intressant att se hur formuleringar från lokalpressen sprider sig via TT till riksmedia.
Dalarnas tidningar fick stort genomslag med sin (överdrivna) "giftig rök täcker stora delar av centrala Falun"

Jag fick stort genomslag med min "ett helt kvarter står i brand" som dessutom var ett helt korrekt återgivet citat från ett befäl på plats.

En eloge till Erik N som jobbade kväll och knöt ihop säcken.

Intresserade kan läsa vår bevakning av branden
här här här här här
här här
här & här

Cruising inget för Pandy

Jag och Erik N har ägnat stora delar av vår vakna tid åt att täcka årets cruising i Falun. Det handlar alltså om att åka bil långsamt i stan. Jag frågade en av funktionärerna på cruisingen var bilarna skulle åka varpå hon pekade på en rutt som gick runt stan ett varv och sedan runt stan en gång till:
- Åker de bara runt runt runt runt massor av gånger eller?
- Jaaaa. (argt och tjockt). Dä ä dä som ä cruuuuuuuuuuuising!
- Ok tack, du behöver inte bli arg.

Cruisingen var väldigt kul. Jag år två korv med bostongurka. Min fotograf utbrast:
- Oh. Det finns langos. Ska du inte ha Langos istället.
- Absolut inte, sade jag.
Hon slog till på en friterad degklump med kaviar, räkor och gräddfil.

Jag hade velat gör ett cruisingreportage i min Fiat Panda 4x4. Min kompanjon Erik N undersökte möjligheterna att åka.

En konservativ syn på bilar framträdde på nyhetsplats.

Erik N gjorde ett trevligt reportage med två kvinnliga cruisare med en riktigt grym bil. Det kan ni läsa här.

Förhandsartikeln där Pandy omnämns hittar ni här.

Cruising är det även här.

Exil: Dag 29 - Varför är du så tyst?

Jag gör mitt första kvällspass på tidningen idag. Kraven på vad jag ska prestera efter att nyhetschef och reporterkolleger gått hem är minst sagt modesta. Jag ska vara där "om det händer något", ringa polisen lite nu och då och fråga "om det hänt något". Thats it.

Min ambitiösa natur förhindrar mig dock från att göra kvällspassen till den drömtillvaro en fullfjädrad slacker skulle kunna få ut av upplägget. Inspirerad av Aron har jag en hel säsong frasier på min macbook men jag sitter och läser årsredovisningar från Dalarnas samtliga kommuner (typ 15) för att inhämta grundstoffet till veckans stora knäck "Född skuldsatt". Annars går jag mest runt och trallar. Sjunger för mig själv alltså.

Varje heltimme har jag även ett givande samtal med min mentor, den gode August. Hans sorgsna blick ger tysta men ack så visa svar när kvällen vaggar Falun till sömns.

Här är äntligen webbversionen av PB-intervjun.

Första småstadsklippet

En av mina förväntingar inför min Falusommar slog in idag. I Borlänge. Jag kan rekommendera alla som läser detta att åka dit - fort.

Jag var någonstans mellan Falun och Borlänge för ett jobb om rosor. Ett typiskt tillfälle då jag får fyra av följande fras till fotografen: "ta mycket bilder för jag tänker inte skriva många rader om det här".
I allafall. Efter rosorna passade jag på att fånga två frivilliga gymnasieungdomar för en enkät för att "få lite kött och blod" till morgondagens toppstory: "Chockökning av indragna studiebidrag i Dalarna".

Jag gjorde enkäten i Kupolen - Borlänges svar på solen. Sedan hände det. Jag såg ett par dosor a la converse allstar i en grym matt vinröd nyans. Jättefina. Min storlek. De kostade fytioniokronor.
Jag upprepar f-y-r-t-i-o-n-i-o-k-r-o-n-o-r. Då var det obligatoriska småstadsfyndet avbockat från saker jag måste göra i Dalarna listan. En varm nöjd känsla får jag när jag tänker på det.
I helgen kanske jag åker ner i gruvan. Sen är listan slut.

För er som desperat väntar på min aviserade Per Bjurman intevju har jag glädjande nyheter. Efter att ha blivit ställd förra lördagen till förmån för ett jävla krimmo kommer mitt epos nu på lördag. Jag har redan fått skit för att den var för lång, bilderna var för svartvita och "konstnärliga" vilket jag tolkar som enkom positivt. Min instruktion till fotografen var nämnligen "bara de inte ser ut som bilderna till lördagsintervjun brukar göra". Jag vill ha nära och svartvitt sa jag stolt. Och så blev det.

Erik blir vuxen

Jag har precis blivit vuxen. "Hur vet jag det?" blir den uppenbara följdfrågan. Jo hör upp så ska jag berätta.

I helgen hade jag långledigt, torsdag till söndag. På onsdagkvällen tog jag tåget hem till Stockholm och min Sara. Vi möttes på Centralen i en virvelvind av ömhetsbevis och begav oss sedan hemåt. På torsdagen jobbade Sara. Jag hängde ut på söder och bjöd min födelsedagsfirande vän Niklas på finlunch på restaurang J. Mellanöl mitt på dagen, mycket trevligt och än så länge inga vuxenbevis.

Det blev fredag. Sara hade tagit ledigt. Vi var weekend-lediga kanske för enda gången på hela sommaren. Vi vaknade upp helt som vanligt.
Sen hände Det. Den stora transformationen, metamorfosen. Vi yppade frasen "äh, ska vi ta in på något riktigt bra hotell". Bara för att. Och hotell blev det. Närmare bestämt Trosa Stadshotell viket är ett formidabelt litet men ändå fullt konkurrenskraftigt etablissemang. Fräsht och lite posh men fortfarande genuint och mysigt. Såklart något maritimt inspirerat.

Vi åt en utsökt middag bestående av pocherad hälleflundra serverad med stenmurklor, ankleversås och kokt färskpotatis. Det hela sköljdes ner med ett par glas av en lagom mogen men ändå fruktig sydafrikansk sauvignon blanc. Vi gick promenad längs den lilla kanalen i ett sommardåsigt Trosa. Vaknade upp till vita tunna gardiner, solsken och grym hotellfrukost på innergården. Det hela var väldigt, väldigt vuxet. Och trivsamt. Sådär som man kommer komma ihåg och försöka toppa. Ett minne som hägrar. Typ första gången du var på krogen, första gången i London osv. Detta var första "fly-från-vardagen-mini-semstern-på-vuxet-vis" och det var jävligt bra. Kommer bli svårt att återskapa och det är det som gjorde det fint.

Nu sitter jag åter i Falun. Det känns inte så grymt. Tomt, ensamt och tråkigt. En sak som dock roar mig något oerhört och har gjort så konstant de senaste dagarna är regeringen Reinfeldts present till Victoria: En jävla platt-TV. Vad är grejen med det?

Erik gör kvällstidningstorys ...

... och gör det bra. Eller - det ser i alla fall bra ut på löpet. Även om "BOMB" kanske var lite att ta i.

Uppdatering 17.28.
Vinkeln på artikel har blivit smutskastad dagen igenom på webben. Vad sägs om denna kommentar:

(det) Är inte förvånande att just DD gnäller och kommer med osann skrämmselpropaganda. De vill väl riva och bygga en flyktingförläggning eller uppföra "det lilla röda huset" där. Rött skitsnack som vanligt. Andersson 2007-07-10 14:46:03

Uppdatering 11/7 07.34
Konkurrenten gillade artikeln och gjorde en precis likadan.

Erik jobbar lördag

Jag sitter ensam i DDs stora plåtburk till centralredaktion. Den är murrig och mysig fast lite olustig på samma gång. Det är släckt överallt men hos mig har flitens lampa lyst hela dagen.

Per Bjurman var dagens stora uppdrag. 5500 tecken intressant lördagsläsning; ett personporträtt, är beställt och jag ska leverera. Vi fikade i Borlänge. Inte helt otippat var Bjurman svårintervjuad. Han skruvade på sig. Men det gör inget. Ju mer kryptisk han var desto mer "författarjag" kan jag lägga in. Det blir upp till mig att tolka hans person och verk. I like.

Sen gick vi och handlade skivor hos Pers kompis Ingemar. Han köpte på min inrådan Jamie T och jag köpte på hans rekommendation Dr. Dog. Vi köpte annat också på Ingemars rekommendation. Min fotograf ville gå hela tiden men jag fick ju betalt för att shoppa med PB så jag ville stanna. Vi stannade länge.

Egentligen var Dr. Dog Lokkos rekommendation förmedlad genom Bjurman. Han har slutat hålla koll på musik. Tappat intresset. Han vill inte skriva om musik på mycket, mycket länge. Mer än så kan jag inte avslöja här. Ni får läsa på lördag. Då kommer även sanningen bakom den berömda kyssen på Nalens scen. Det ni.

Jag har idag under mina upptäcktsfärder på den öde redaktionen upptäckt något som ger frasen "jag går ner och letar i arkivet" en helt ny innebörd:

Migrationsdomstolen the all mighty

Migrationsöverdomstolen har tydligen avslutat ett inbördeskrig. DN idag:

"Det råder inte inre väpnad konflikt i Irak enligt ett beslut av Migrationsöverdomstolen"

Bra jobbat! Undrar om alla de irakiska flyktingar som kommer bli avvisade p.g.a. detta beslut tycker att det känns säkert att åka tillbaka?