Lugnet
I natt hände tydligen något bland valsarna på DDs tryckeri. På morgonen fanns helt enkelt ingen tidning. Mitt slit om slöjd och cyklar blev inte tryckt. Det kommer nog i morgon istället. Undergångsstämmning rådde på morgonmötet.
Om dagens aktiviteter kan jag likt de flesta journalister i detta land just nu bara konstatera att jag fått en livstidsdos Carl von Linné. Det är som bekant 300-års jubiléum av den store botanikern vilket gett upphov till en uppsjö av firande och således reportage om dessa firanden. Idag firades Linnés 268:e (!) bröllopsdag. Jag var där. Need I say more?
Efter arbetsdagens slut var det dags för premiär för löpning i Falun. Jag satte av mot Lugnet och hoppbacken som ensam definierar Faluns skyline. Ett stilla regn och en hård motvind kunde inte stoppa mig. Jag satte av upp för grusbacken som leder upp till själva hoppbacken. Berusad av den tunna luften, pulsen och flåsandet stod jag sedan och blickade ut över Faluns takåsar som föreföll fjärran. Skönt. Grejen med att springa är att man måste ha något att springa ifrån om det ska bli sådär riktigt absorberande. Ensamhet och hemlängtan eller Linné - allt som känns funkar.
Imorgon är en ny dag.
1 kommentar:
Jävligt bra med löpning. Helt rätt där att man behöver den där extra motivationen för att kunna ta ut sig totalt. Ännu så länge verkar inte tristessen fungera som det, men jag tror att det börjar komma nu. Snart springer jag nog som en galning varje ledig stund...
Skicka en kommentar